Monday, August 5, 2019

POLITIKA SEIN EMPÁTIA

Autor: Rogerio Pires

Fulan hirak liu bá, joven barak tuun husi knua mai sidade Dili, iha edifisiu Sekretária Estadu ba Formasaun Profesionál no Empregu, hadau malu oportunidade atu hetan serbisu iha malae nia rai. Polítika ida-ne’e nu’udar oportunidade, limete iha númeru, maibé kuaze joven timoroan rihun tuir konkursu ne’e. 


Durante ne’e oportunidade serbisu barak liu fornesidu husi Institusaun Estadu no Organizasaun la’ós Governu nian sira. Seitor privadu ladun kria oportunidade ba joven sira. Númeru dezempregu kontinua aumenta, graduadu sira mós aumenta husi tinan ba tinan. Merkadu serbisu ladun iha no kompetitivu liu. Governu buka alternativa, haruka sai timoroan joven sira (liuhosi kooperasaun bilaterál) ba Estadu ne’ebé bele simu traballadór sira husi Timor-Leste. 

Governu Koreanu, iha kooperasaun bilaterál ne’e, oferese oportunidade traballu ba timoroan lubuk. Polítika Governu Timor-Leste liuhosi Seasonal Workers Program fó mós biban di’ak ida. Redus númeru foinsa’e sira abandonadu. Joven barak sai husi nasaun serbisu iha Australia. Halibur osan durante fulan ne’en, hatan netik moris ne’ebé familia ezije. Sira-ne’ebé seidauk hetan serbisu kontinua namkari iha sidade laran. Nafatin buka biban atu hetan netik buat ruma. Dalaruma sai fali autor ba akontesimentu sira iha sidade laran.    

Iha komunidade nia leet familia barak hahu lamenta, murmura ba oan sira, tanba eskola hotu ona maibé monok deit iha uma. Laiha buat ruma atu halo no halo karik folin sa lerek. Moris hetook defisil liutan. Pior liu ema ne’ebé kaer poder nonok tan de’it. Sensitividade no vontade atu halo buat ruma mout tiha de’it iha poder nia laran.
   
Povu mak nain ba poder, lamenta ho ninia moris tanba lahetan atensaun husi ema ne’ebé nia rasik hatuur. Dever nu’udar sidadaun hala’o tiha ona. Promesa ba moris di’ak helik iha inserteza laran. Maibé sei kontinua hein ho pasiénsia maske tinan rua ona moris iha inserteza laran.  
Poder nu’udar instrumentu ne’ebé bele muda povu nia moris. Seidauk iha poder buat hotu hatete mesak furak, hanesan loloos bele ku’u fitun maske laiha liras. Povu presiza lider ne’ebé bele halo buat ruma hodi liberta sira husi ki’ak. Figura ne’ebé lamout iha grupu ka partidu nia interese. Hamrik iha oin luta ba povu no rai ne’e nia di’ak. Hatudu dalan no lori povu sai husi terus ne’e. 

Nasaun ne’e iha loos sé nia ukun? To’o ona  tinan 17 moris nu’udar povu ida, no nu’udar nasaun ne’ebé mós eziste hanesan sira seluk. Atu bá tan ne’ebé? Buat hotu halo ona maibé povu kontinua lamenta. Kiak kontinua eziste iha sosiedade; hamlaha, hatais no uma la dignu lalakon husi ita-nia matan. Mehi sai husi kiak kontinua hanesan iluzaun. 

Rikeza eziste iha rai ne’e fó esperansa boot tebes. Katak moris di’ak bele sai realidade. Ne’e mós mak objetivu hosi harii Estadu ida ne’e. Estadu sei lahusik povu moris terus; hahan, hemu, hatais, eskola no tratamentu saude garantidu ba ema hotu. Povu lahusu barak ba Estadu. Sufisiente de’it sira nia moris ho nesesidade ne’e. Povu bele halo lider ida sai sira-nia Maromak kuandu bele hasai husi terus naruk sira hasoru. Responde sira ho hahan, bee-moos, uma, eletrisidade, Estrada, kampu serbisu dizponivel, edukasaun no saude asesivel. Ida-ne’e susar tebes atu halo?  
Serake polítika ne’e forte de’it iha lian? Iha poder maibé labele halo buat ruma. Rona halerik maibé lian laek atu hatan. Sensitividade hasoru povu nia terus importante ba lideransa. Sente saida mak povu sente no moris iha saida mak povu moris. Timor-Leste presiza lideransa ne’ebé sensitivu ba problema povu nian.  Povu hakarak lider ne’ebé ko’alia uituan – halo barak. Ko’alia barak –halo barak mós di’ak liutan, tanba muda ema ruma nia moris la’ós retórika de’it maibé mós aksaun. 

Liberdade mós bele sai instrumentu ba aksaun negativa no retórika ne’ebé la-edukativu. Dezintendimentu no mal-uzu ba liberdade sai dezastre ba sosiedade. Hanesan Himmelfarb afirma “Liberty too can corrupt, and absolute liberty can corrupt absolutely (liberdade mós bele koruptu no liberdade ne’ebé absoluta bele koruptu liutan)”. Tanba ne’e, evita uza retórika ne’ebé invade ema nia sentimentu ka ataka ema ruma nia personalidade. Liafuan iha kbiit book ema nia espíritu.

Loos duni. Ha’u konkorda ho Amo Dom Carlos, katak “Ita manan liberdade maibé lakon moral”. Degradasaun moral iha sosiedade drástiku tebes tanba dezintendimentu ba liberdade ne’e rasik. La’ós de’it joven sira iha luron ninin maibé mós polítiku sira. Retórika polítiku balun la fó edukasaun ba sosiedade. Akontese dala barak ona, no ne’e kontribui ba haburas karakter negativa timoroan nian. Lider másimu Estadu nian no lider partidu polítiku sira tenke konsidera karakter lideransa hanesan ne’e. Demokrasia ne’ebé ita hahi no nu’udar instrumentu ba dezenvolvimentu labele sai fali dezastre ba sosiedade. 

Nu’udar sidadaun ita iha obrigasaun atu ezerse ita-nia dever no direitu. Partisipa iha desizaun polítika hodi deside futuru ne’ebé di’ak ba povu no nasaun ne’e nian. Partidu polítiku sira tenke kaderiza jerasaun ne’ebé responsavel no sensitivu ba povu nia moris. Labele iha polítika “remote and control”. Remote, aparelu ne’ebé uza hodi loke, hili programa no taka televizaun. Polítika iha ita-nia rain hanesan aparelu ne’e. Katak simu mandatu no iha poder husi povu maibé labele halo buat ida, tanba iha figura seluk domina remote no kontrola.  

Polítika remote and control mak ohin loron akontese no halo tarde implementasaun programa dezenvolvimentu ne’ebé povu rasik hili iha eleisaun. Loloos povu mak domina remote and control ne’e rasik tanba sira mak nain ba poder. Kualker ema ruma ne’ebé povu hili no fó poder, nia iha autoridade atu halo buat ruma ba interese povu no nasaun nia di’ak. Lider ida mesak labele foti lider seluk ( kaer poder) kuandu laiha apoiu husi povu. Liurai ida bele iha kbiit ukun ema barak, maibé labele book ema nia klamar tanba klamar nafatin hela ho nain. Lider ida bele kontrola lider seluk maibé labele kontrola ema ne’e nia klamar. Ema ida labele hatan iha Maromak nian oin katak ema mak haruka ha’u. Halo tuir mandatu hodi hadia povu no rai ne’e mak vokasaun no responsabilidade.   
Iha tinan rua ikus povu Timor-Leste hasoru instabilidade polítika. Situasaun ne’ebé la reflete povu nia hakarak hatudu iha eleisaun. Laiha partidu ida manan absoluta. Polítiku sira presiza intende ida-ne’e iha fahe malu ukun. Povu presiza ukun hamutuk no tau-matan lisuk ba sira no nasaun nia moris. Polítiku sira presiza halo ezame konsiénsia. Katak polítiku sira la’ós nain ba poder.  Pior liu interese pesoál no grupu buras hamutuk iha poder ne’e. 

Povu Timor-Leste lakon ona lideransa ne’ebé iha empatia, tanba eziste ohin loron só de’it interese pesoál, grupu no partidu. Pior liu tan utiliza organizasaun arte marsiál sira hodi atinji objetivu polítiku ba ukun. Modelu lideransa hanesan ne’e husik hela presedénsia negativa ba jerasaun sira tuir mai. Katuas sira hanoin, karik sira bele moris tinan rihun ida tan. Garantia estabilidade Estadu ne’e iha futuru la’ós milagre. Hakarak povu moris iha konflitu tan? 

Investimentu iha tinan rua ikus mamuk tebes, tanba polítiku sira konsentra forsa polítika ba kontinua kaer ukun no defende ukun (mempertahankan kekuasaan). Ignora prioridade sira ba dezenvolvimentu nasionál. Ataka malu ho retórika ne’ebé la-edukativu, sura-kole no dezakredita malu iha públiku. Modelu lideransa no karakter ida-ne’e mak investe hela ba jerasaun sira tuir mai. Ne’e hanesan malisan husi prátika polítika ne’ebé inklina maka’as ba grupu ka organizasaun. Ambisaun ba ukun no hakarak domina parte hotu bele lori povu ba malisan.  

TMR hatete ona, atan ohin loron mak sira-ne’ebé ta’uk lakon pozisaun. Ida-ne’e loos duni. Kuandu lider sira-ne’ebé povu hili, iha hanoin lahadau no defende poder, povu sei la terus tan tanba sei halo tuir povu nia hakarak de’it. Serbi de’it povu no nasaun. Forte hasoru atake polítiku no adverzáriu sira ne’ebé buka oportunidade atu hadau poder. 

Infelizmente, ita haree situasaun iha tinan rua ikus. Joven foti liman hasoru malu no polítiku sira tula ibun ba malu. Estadu ida-ne’e atu halo oinsá, se ema hotu iha ibun no poder la liu malu. Pior liu grupu no partidu polítiku sira mak iha kbiit liu fali Estadu. Demokrasia hanesan ne’e mak ita hahi? Empatia, solidaridade no fraternidade mout iha liberdade laran. 

Moral iha sosiedade mós hahu kontaminadu ona ho hahalok sira negativu. Polítiku sira haree hela maibé laiha korajen atu halo buat ruma. Oras to’o ona, ita tenke halo transformasaun iha sosiedade no kuda karakter pozitivu iha sidadaun ida-idak. Lider katuas sira tenke tuur hamutuk hanoin ida-ne’e, keta fó kotuk ba malu no fó espasu ba hahalok a’at buras iha sosiedade. Nasaun ne’e imi mak defende,  ema barak fakar raan no mate. 

Ezemplu inspirativu mós hatudu liuhosi desizaun Xanana Gusmão nian, ne’ebé hatudu karakter lideransa loloos, iha momentu ne’ebé ema la prontu husik poder no firme defende poder ne’ebé hetan ona. Ho prontidaun, Xanana ne’ebé merese ba pozisaun no poder ne’e, entrega lideransa ba Rui Maria de Araujo. Ne’e nu’udar hahalok di’ak ne’ebé merese banati tuir, katak kuandu pozisaun ne’ebé nakonu ho poder maibé la fó rezultadu di’ak ba povu no nasaun,  lider tenke fuan boot sees husi pozisaun ne’e. Esforsu defende pozisaun tanba kaan ba poder ne’ebé iha, bele lori impaktu ba estabilidade no dezenvolvimentu nasionál.

Intervensaun figura fundamentál sira – Xanana Gusmão, Dr. Ramos Horta, Dr. Mari Alkari, Taur Matan Ruak, Lu Olo no sira seluk tan, ne’e importante iha poder Estadu nian, maibé labele sai romote and control tanba bele halo dezenvolvimentu la’o tarde. Bele kontrola funsionamentu Estadu maibé labele kaer remote hodi muda tuir ita-nia hakarak rasik, grupu ka partidu nian. Polítika kaer remote sakrifika ona timoroan barak. Joven abandonadu, menus oportunidade serbisu no investimentu.    

Polítika ne’ebé di’ak, mak tau-matan, apoiu no suporta malu iha ukun. Suporta malu no fó espasu ba jerasaun foun hola parte iha desizaun polítika, atu lori dezenvolvimentu ne’ebé lais liu ba povu no nasaun Timor-Leste. Ne’e fundamentál liu, tanba fundador sira iha obrigasaun atu husik hela RDTL ne’ebé metin, buras no  hakmatek iha futuru. Ami orgullu ho ita boot sira-nia sakrifisiu, tanba povu livre no Timor-Leste independente. Orgullu liutan tanba imi kontinua sakrifika an ba libertasaun povu husi pobreza no halo Timor-Leste metin liutan. RDTL nu’udar eransa ne’ebé imi husik hela ba jerasaun sira tuir mai no ba nafatin.  

No comments:

Post a Comment