Autor: Rogerio Pires |
Fulan hirak liu bá,
joven barak tuun husi knua mai sidade Dili, iha edifisiu Sekretária Estadu ba
Formasaun Profesionál no Empregu, hadau malu oportunidade atu hetan serbisu iha
malae nia rai. Polítika ida-ne’e nu’udar oportunidade, limete iha númeru, maibé
kuaze joven timoroan rihun tuir konkursu ne’e.
Durante ne’e
oportunidade serbisu barak liu fornesidu husi Institusaun Estadu no
Organizasaun la’ós Governu nian sira. Seitor privadu ladun kria oportunidade ba
joven sira. Númeru dezempregu kontinua aumenta, graduadu sira mós aumenta husi
tinan ba tinan. Merkadu serbisu ladun iha no kompetitivu liu. Governu buka
alternativa, haruka sai timoroan joven sira (liuhosi kooperasaun bilaterál) ba
Estadu ne’ebé bele simu traballadór sira husi Timor-Leste.
Governu Koreanu, iha
kooperasaun bilaterál ne’e, oferese oportunidade traballu ba timoroan lubuk. Polítika
Governu Timor-Leste liuhosi Seasonal
Workers Program fó mós biban di’ak ida. Redus númeru foinsa’e sira
abandonadu. Joven barak sai husi nasaun serbisu iha Australia. Halibur osan
durante fulan ne’en, hatan netik moris ne’ebé familia ezije. Sira-ne’ebé
seidauk hetan serbisu kontinua namkari iha sidade laran. Nafatin buka biban atu
hetan netik buat ruma. Dalaruma sai fali autor ba akontesimentu sira iha sidade
laran.
Iha komunidade nia leet
familia barak hahu lamenta, murmura ba oan sira, tanba eskola hotu ona maibé monok
deit iha uma. Laiha buat ruma atu halo no halo karik folin sa lerek. Moris hetook
defisil liutan. Pior liu ema ne’ebé kaer poder nonok tan de’it. Sensitividade no
vontade atu halo buat ruma mout tiha de’it iha poder nia laran.
Povu mak nain ba poder,
lamenta ho ninia moris tanba lahetan atensaun husi ema ne’ebé nia rasik hatuur.
Dever nu’udar sidadaun hala’o tiha ona. Promesa ba moris di’ak helik iha
inserteza laran. Maibé sei kontinua hein ho pasiénsia maske tinan rua ona moris
iha inserteza laran.
Poder nu’udar
instrumentu ne’ebé bele muda povu nia moris. Seidauk iha poder buat hotu hatete
mesak furak, hanesan loloos bele ku’u fitun maske laiha liras. Povu presiza
lider ne’ebé bele halo buat ruma hodi liberta sira husi ki’ak. Figura ne’ebé
lamout iha grupu ka partidu nia interese. Hamrik iha oin luta ba povu no rai
ne’e nia di’ak. Hatudu dalan no lori povu sai husi terus ne’e.
Nasaun ne’e iha loos sé
nia ukun? To’o ona tinan 17 moris
nu’udar povu ida, no nu’udar nasaun ne’ebé mós eziste hanesan sira seluk. Atu
bá tan ne’ebé? Buat hotu halo ona maibé povu kontinua lamenta. Kiak kontinua
eziste iha sosiedade; hamlaha, hatais no uma la dignu lalakon husi ita-nia
matan. Mehi sai husi kiak kontinua hanesan iluzaun.
Rikeza eziste iha rai
ne’e fó esperansa boot tebes. Katak moris di’ak bele sai realidade. Ne’e mós
mak objetivu hosi harii Estadu ida ne’e. Estadu sei lahusik povu moris terus; hahan,
hemu, hatais, eskola no tratamentu saude garantidu ba ema hotu. Povu lahusu
barak ba Estadu. Sufisiente de’it sira nia moris ho nesesidade ne’e. Povu bele
halo lider ida sai sira-nia Maromak kuandu bele hasai husi terus naruk sira
hasoru. Responde sira ho hahan, bee-moos, uma, eletrisidade, Estrada, kampu
serbisu dizponivel, edukasaun no saude asesivel. Ida-ne’e susar tebes atu halo?
Serake polítika ne’e
forte de’it iha lian? Iha poder maibé labele halo buat ruma. Rona halerik maibé
lian laek atu hatan. Sensitividade hasoru povu nia terus importante ba
lideransa. Sente saida mak povu sente no moris iha saida mak povu moris.
Timor-Leste presiza lideransa ne’ebé sensitivu ba problema povu nian. Povu hakarak lider ne’ebé ko’alia uituan – halo
barak. Ko’alia barak –halo barak mós di’ak liutan, tanba muda ema ruma nia
moris la’ós retórika de’it maibé mós aksaun.
Liberdade mós bele sai
instrumentu ba aksaun negativa no retórika ne’ebé la-edukativu. Dezintendimentu
no mal-uzu ba liberdade sai dezastre ba sosiedade. Hanesan Himmelfarb afirma “Liberty too can corrupt, and absolute
liberty can corrupt absolutely (liberdade mós bele koruptu no liberdade
ne’ebé absoluta bele koruptu liutan)”. Tanba ne’e, evita uza retórika ne’ebé
invade ema nia sentimentu ka ataka ema ruma nia personalidade. Liafuan iha
kbiit book ema nia espíritu.
Loos duni. Ha’u
konkorda ho Amo Dom Carlos, katak “Ita manan liberdade maibé lakon moral”.
Degradasaun moral iha sosiedade drástiku tebes tanba dezintendimentu ba
liberdade ne’e rasik. La’ós de’it joven sira iha luron ninin maibé mós polítiku
sira. Retórika polítiku balun la fó edukasaun ba sosiedade. Akontese dala barak
ona, no ne’e kontribui ba haburas karakter negativa timoroan nian. Lider másimu
Estadu nian no lider partidu polítiku sira tenke konsidera karakter lideransa
hanesan ne’e. Demokrasia ne’ebé ita hahi no nu’udar instrumentu ba
dezenvolvimentu labele sai fali dezastre ba sosiedade.
Nu’udar sidadaun ita
iha obrigasaun atu ezerse ita-nia dever no direitu. Partisipa iha desizaun
polítika hodi deside futuru ne’ebé di’ak ba povu no nasaun ne’e nian. Partidu
polítiku sira tenke kaderiza jerasaun ne’ebé responsavel no sensitivu ba povu
nia moris. Labele iha polítika “remote
and control”. Remote, aparelu ne’ebé
uza hodi loke, hili programa no taka televizaun. Polítika iha ita-nia rain
hanesan aparelu ne’e. Katak simu mandatu no iha poder husi povu maibé labele
halo buat ida, tanba iha figura seluk domina remote no kontrola.
Polítika remote and control mak ohin loron
akontese no halo tarde implementasaun programa dezenvolvimentu ne’ebé povu
rasik hili iha eleisaun. Loloos povu mak domina remote and control ne’e rasik tanba sira mak nain ba poder. Kualker
ema ruma ne’ebé povu hili no fó poder, nia iha autoridade atu halo buat ruma ba
interese povu no nasaun nia di’ak. Lider ida mesak labele foti lider seluk (
kaer poder) kuandu laiha apoiu husi povu. Liurai ida bele iha kbiit ukun ema barak,
maibé labele book ema nia klamar tanba klamar nafatin hela ho nain. Lider ida
bele kontrola lider seluk maibé labele kontrola ema ne’e nia klamar. Ema ida
labele hatan iha Maromak nian oin katak ema mak haruka ha’u. Halo tuir mandatu
hodi hadia povu no rai ne’e mak vokasaun no responsabilidade.
Iha tinan rua ikus povu
Timor-Leste hasoru instabilidade polítika. Situasaun ne’ebé la reflete povu nia
hakarak hatudu iha eleisaun. Laiha partidu ida manan absoluta. Polítiku sira
presiza intende ida-ne’e iha fahe malu ukun. Povu presiza ukun hamutuk no
tau-matan lisuk ba sira no nasaun nia moris. Polítiku sira presiza halo ezame
konsiénsia. Katak polítiku sira la’ós nain ba poder. Pior liu interese pesoál no grupu buras
hamutuk iha poder ne’e.
Povu Timor-Leste lakon
ona lideransa ne’ebé iha empatia, tanba eziste ohin loron só de’it interese
pesoál, grupu no partidu. Pior liu tan utiliza organizasaun arte marsiál sira
hodi atinji objetivu polítiku ba ukun. Modelu lideransa hanesan ne’e husik hela
presedénsia negativa ba jerasaun sira tuir mai. Katuas sira hanoin, karik sira
bele moris tinan rihun ida tan. Garantia estabilidade Estadu ne’e iha futuru
la’ós milagre. Hakarak povu moris iha konflitu tan?
Investimentu iha tinan
rua ikus mamuk tebes, tanba polítiku sira konsentra forsa polítika ba kontinua
kaer ukun no defende ukun (mempertahankan kekuasaan). Ignora prioridade sira ba
dezenvolvimentu nasionál. Ataka malu ho retórika ne’ebé la-edukativu, sura-kole
no dezakredita malu iha públiku. Modelu lideransa no karakter ida-ne’e mak
investe hela ba jerasaun sira tuir mai. Ne’e hanesan malisan husi prátika
polítika ne’ebé inklina maka’as ba grupu ka organizasaun. Ambisaun ba ukun no
hakarak domina parte hotu bele lori povu ba malisan.
TMR hatete ona, atan
ohin loron mak sira-ne’ebé ta’uk lakon pozisaun. Ida-ne’e loos duni. Kuandu lider
sira-ne’ebé povu hili, iha hanoin lahadau no defende poder, povu sei la terus
tan tanba sei halo tuir povu nia hakarak de’it. Serbi de’it povu no nasaun. Forte
hasoru atake polítiku no adverzáriu sira ne’ebé buka oportunidade atu hadau
poder.
Infelizmente, ita haree
situasaun iha tinan rua ikus. Joven foti liman hasoru malu no polítiku sira
tula ibun ba malu. Estadu ida-ne’e atu halo oinsá, se ema hotu iha ibun no
poder la liu malu. Pior liu grupu no partidu polítiku sira mak iha kbiit liu fali
Estadu. Demokrasia hanesan ne’e mak ita hahi? Empatia, solidaridade no
fraternidade mout iha liberdade laran.
Moral iha sosiedade mós
hahu kontaminadu ona ho hahalok sira negativu. Polítiku sira haree hela maibé
laiha korajen atu halo buat ruma. Oras to’o ona, ita tenke halo transformasaun
iha sosiedade no kuda karakter pozitivu iha sidadaun ida-idak. Lider katuas
sira tenke tuur hamutuk hanoin ida-ne’e, keta fó kotuk ba malu no fó espasu ba
hahalok a’at buras iha sosiedade. Nasaun ne’e imi mak defende, ema barak fakar raan no mate.
Ezemplu inspirativu mós
hatudu liuhosi desizaun Xanana Gusmão nian, ne’ebé hatudu karakter lideransa
loloos, iha momentu ne’ebé ema la prontu husik poder no firme defende poder
ne’ebé hetan ona. Ho prontidaun, Xanana ne’ebé merese ba pozisaun no poder ne’e,
entrega lideransa ba Rui Maria de Araujo. Ne’e nu’udar hahalok di’ak ne’ebé
merese banati tuir, katak kuandu pozisaun ne’ebé nakonu ho poder maibé la fó
rezultadu di’ak ba povu no nasaun, lider
tenke fuan boot sees husi pozisaun ne’e. Esforsu defende pozisaun tanba kaan ba
poder ne’ebé iha, bele lori impaktu ba estabilidade no dezenvolvimentu
nasionál.
Intervensaun figura
fundamentál sira – Xanana Gusmão, Dr. Ramos Horta, Dr. Mari Alkari, Taur Matan
Ruak, Lu Olo no sira seluk tan, ne’e importante iha poder Estadu nian, maibé
labele sai romote and control tanba
bele halo dezenvolvimentu la’o tarde. Bele kontrola funsionamentu Estadu maibé
labele kaer remote hodi muda tuir
ita-nia hakarak rasik, grupu ka partidu nian. Polítika kaer remote sakrifika ona timoroan barak.
Joven abandonadu, menus oportunidade serbisu no investimentu.
Polítika ne’ebé di’ak, mak
tau-matan, apoiu no suporta malu iha ukun. Suporta malu no fó espasu ba
jerasaun foun hola parte iha desizaun polítika, atu lori dezenvolvimentu ne’ebé
lais liu ba povu no nasaun Timor-Leste. Ne’e fundamentál liu, tanba fundador
sira iha obrigasaun atu husik hela RDTL ne’ebé metin, buras no hakmatek iha futuru. Ami orgullu ho ita boot
sira-nia sakrifisiu, tanba povu livre no Timor-Leste independente. Orgullu
liutan tanba imi kontinua sakrifika an ba libertasaun povu husi pobreza no halo
Timor-Leste metin liutan. RDTL nu’udar eransa ne’ebé imi husik hela ba jerasaun
sira tuir mai no ba nafatin.
No comments:
Post a Comment