Monday, October 13, 2014

Don Tes, Liurai Tutubaba




Iha tempu uluk Reinu ida moris husi Don Tes Mali. Reinu ne’e nahas hafoin revolta iha Maun-Fahe (temi ba Distritu Manufahi). La’ós lakon nia vida iha momentu revolta maibé mós partisipa iha enkontru ordináriu ba planu revolta hasoru malae portugés (1912). Faktu  ne’e hatudu momentu selebrasaun revolta Manufahi ne’ebé komemora iha loron 28 Novembru 2012. 

Iha serimónia nasionál ne’e temi mós sakrifisiu liurai sira ne’ebé prezide husi Don Boa Ventura brani funu hasoru kolonialista. Liurai sira ne’e temi ida-idak ho sira-nia reinu nia naran, ne’ebé haktuir husi lianain sira iha momentu selebrasaun ne’e. 
Don Tes nia mate la rai mai jerasaun sira kazu ka saida maka kauza nia lakon vida. Tanba la iha faktu klaru kona-ba kazu  ne’ebé lori nia lakon husi mundu. Maibé nia husik hela istória loloos ne’ebé haktuir husi jerasaun ba jerasaun. Nia mate , istória kulturál haktuir katak kauza husi asaltu ne'ebé halo husi nia as'wain sira rasik.

Dezenvolve Abilidade Hakerek



Hakerek nuudar parte fundamentál ida dalabarak aplika iha aktividade profesionál, sosiál, komunidade no sívika sira. Kuaze 70 pursentu husi traballadór salariadu iha pelu-menus responabilidade balun atu hakerek, no abilidade atu hakekrek di’ak hanesan komponente krítika ida atu bele komunika efetivu ho audiénsia ida variedade. Tanba hakerek hanesan instrumentu ida haksumik valór boot tebes ba komunikasaun, aprendizajen, no auto-expresaun (self-expression). Ema ne’ebé la soi abilidade hakerek adekuadu bele hetan dezvantajen no susar hetan biban ba asesu edukasaun no empregu.  
Iha vida nuudar estudante barak liu hasoru esperiénsia hakerek –sai ona toman iha vida edukasaun, sempre moris ho aprende no hakerek. Se nunka enfrente aktividade hanesa ne’e durante vida estudantíl signifika la’ós estudante ka la merese temi an nuudar estudante. Tanba edukasaun iha eskola nakonu ho aktividade hakerek, hanesan realidade barak enfrenta entre manorik no eskolante.

Hakerek Kriativu: Halimar Liafuan Ho Hakerek

Hakerek kriativu la sees husi arte espresa liafuan, uza hanoin, imajinasaun no ejize knaar wain. Biar nune’e susar, Ita sente haksolok ho knaar ne’e! Hakerek kriativu fornese liberdade uza ita-nia hanoin ho kbiit tomak hodi forma eskritura ida. Ita bele hakerek buat saida de’it ne’ebé mosu iha ita-nia hanoin, la iha regulamentu no limitasaun.  
Ita bele halimar liafuan hodi forma eventu ida furak no interesante ba leitór ka audiénsia sira liu-liu kona-ba lala’ok no karakter istória nian. Hamosu hamnasa no bele mós envolve drama, husik Ita-nia hanoin kobre mundu tomak no hakerek buat hotu ne’ebé mosu iha hanoin maka haktemi hakerek kriativu.